Tungt

februari 26, 2010 · Filed Under Blandat, Djur 

Eftersom snön från halva taket rasat ner på min utbyggnad med platt tak (som jag skottade senast i går) och bildat en meter hög drös där, så begav jag mig ut att skotta väck det tunga blöta eländet. Ett käckt lager med 3-4 cm tjock is nu också täckte halva det platta taket och det skvalpade omkring lika tjockt med vatten under det, blev det till att hacka loss is o slänga ner så att vattnet kunde komma fram till stupröret. Detta visade sig sedan fortfarande vara fyllt av is, men det är en annan historia.
Sedan var jag genomsvettig och gick in och tvättade av mig och bytte om. Skulle ta en fika innan det var dags för den sista tunga resan för Katzy in till Varberg, och kikar då ut genom köksfönstret. Där har då snön från andra sidan taket rasat ner och blockerar helt och hållet vägen för mig till garaget. Jag hade en liten gång där, en halvmeter bred, med 1½ meter vallar av uppskottad snö på bägge sidor. Nu är detta hål alltså fyllt av en meter packsnö från taket.
Så lustigt!?
Jag vet inte riktigt var jag ska göra av den snön som jag nu måste skotta bort för att komma fram. Det är lite som att gräva en tunnel: Var gör man av innanmätet?

Katzy ligger i soffan och sover och jag grinar som ett barn bara jag ser på henne. Hon vet inte att hon inte får uppleva en kväll till. Hon ska få somna för sista gången i mitt knä hos veterinären och var – VAR – ska jag hämta krafterna ifrån? Jag bävar inför bilresan på 4 mil, med henne i kattburen jämte mig. Hon kommer att jämra sig eftersom hon hatar att åka bil. Jag jämrar mig redan.

Men jag vet, det kommer att gå över, för det är ju det barmhärtigaste för henne. Hennes krampanfall har kommit tätare nu den senaste tiden och hon får ångest och skriker efteråt. Hon vill bara ligga och sova hela tiden, och tvättar sig inte som hon brukar utan är tovig och matt i pälsen. Hon har inget roligt liv längre. Men det är så väldigt väldigt sorgligt. Jag hade ju i det längsta hoppats att hon skulle somna in alldeles av sig själv här hemma. Så jag slapp ta beslutet.

Men jag har att göra här hemma i helgen. Sysselsättning är bra. Snön håller mig sysselsatt. Snön, slask och läckande tak.

Jag hoppas detta blir det sista jag skriver om snön den här vintern. Att livet kan fyllas med något annat än snöskottning framöver.

Kommentarer

3 kommentarer to “Tungt”

  1. antonia on februari 26th, 2010 5:36 e m

    Kan man inte ge henne lugnande medel? Det måste väl finnas för katter också.

  2. Kristallina on februari 26th, 2010 7:51 e m

    Laila, vad tråkigt att få läsa om ditt tunga beslut som är alldeles rätt.
    Du vet att vi alltid har många djur och jag vet hur det känns. Hoppas allt gick bra.
    Känner med dig och har inga tröstande ord. De finns ju inte.
    Ta hand om dig nu.

  3. Baronessan on mars 1st, 2010 1:30 f m

    Usch, jag minns min älskade Julia som jag fick avliva. Hon fick också anfall av epilepsi. Till slut var jag tvungen, men det var tungt. Men nu är dom båda i katthimlen och leker med varandra. För där är alla katter sams :)

Leave a Reply