Grönkål och fjärrkontroller
Idag har det förvällts grönkål. En stor säck. Matisse ville väldigt gärna hjälpa till, så jag slängde till honom en bit av en tjock stjälk. Jisses vad han gick till anfall! Det knastrade spännande när han bet i den och han ruskade om den med liv och lust och försökte även äta några små krusiga blad som föll av. Det smakade jättekonstigt, men kul var det!
Efter en stund var den dock död och blicken drogs i stället till mattes beige tights. Var det månne trädstammar? Blixtsnabbt rejsade han uppför dem. De var mycket klättringsvänliga, men något var fel ändå för matte skrek jättehögt och trädstammarna skakades våldsamt fram o tillbaka tills klorna tappade sitt grepp.
Sedan ville Morris in. Matisse satte sig i dörröppningen för att agera välkomstkommitté. Han log vänligt.
Resultatet blev dock att Morris klampade rätt över honom i stället. Inte lätt att se en sådan liten katt när man har bråttom in från regnet. Då bar det av i full galopp för att hämnas på den gamla mormorskatten Katzy som låg och sov på en stol. Hon är lite farlig, så det säkraste sättet är att kasta sig rakt emot henne med precis lagom fart – dvs avpassad så att farten självdör exakt en halv sekund innan man träffar henne och man ramlar tillbaka ner på golvet. Detta upprepades med precision tre gånger. Den fjärde blev en liten miss, så han höll på att landa rakt ner i hennes kloförsedda högersving, men lyckades då förlänga hoppet så han hamnade på andra sidan stolen istället. Där var ett bordsben i vägen, så det sa ”bonk”.
Men Matisse var lika glad ändå och satsade nu på en liten TV-stund. Vilken fjärrkontroll var det nu? Här ligger fem!!?? Nåja, ner på golvet med dem allihop och hoppa på dem bara! När matte sedan tvingas ligga på golvet för att leta under soffan, med ändan rakt upp i vädret, så kan man ju alltid flyga upp där och bita lite…
Nu ligger han i fåtöljen och ser precis sådär överlägsen ut som bara han kan… 
Rivningshus?
Jag tror att jag håller på att föda upp ett monster. Så här ser det ut om jag inte viker upp, stoppar om och lägger tillbaks ett par gånger om dagen! Det vita skynket tänkte jag skulle skyla den annars så trista soffan, dynorna hör hemma I soffan, inte på golvet, och kläderna tyckte jag kunde hänga över en stol i väntan på strykning.
Det grönögda monstret ses i fåtöljen i bakgrunden.
Testbild
Testar bara om bilduppladdningen funkar nu…
Och det gjorde den!
För-hinder
Efter en ridtur på Pompe idag, fick jag för mig att ta omvägen in i paddocken när vi kom tillbaks. Pompe ställde sig väldigt frågande till detta tilltag, särskilt som det stod en massa hinder i vägen där. Men jag tyckte att det kunde vara nyttigt för honom att lyfta på sin breda rumpa litegrann och det fanns ett som bara var ca 50 cm högt.
”Det tar vi i trav”, sa jag.
”Det gör vi inte”, tyckte Pompe, och vi skrittade över i sakta mak.
”Nu tar vi ett varv till – TRAV”, sa jag.
Mycket tveksamt travade han och försökte hitta andra bättre vägar vid sidan om, men nej, vi skulle över. Precis framför hindret klev han över i skritt och eftersom han är av den åsikten att man inte ska lyfta på benen mer än nödvändigt, så drog han ner den ena bommen med ena bakbenet. En stund senare ramlade även den andra bakom honom. ”Duns”, sa det, vilket fick lite fart på honom några meter.
”Lilla klumpedump”, sa jag och vi lämnade området.
Pompe är inte ämnad att springa omkring i en paddock, så varför envisas. Det är lika bra att han får fortsätta vara en skogshäst!
Här hade jag tänkt lägga till en bild. Men plötsligt går det inte längre!
”Kan inte skapa katalogen /home/subzane/public_html/lailanorman.se/blogg/wp-content/uploads/2009/11. Har servern skrivrättigheter till moderkatalogen?”
Va fan????!!!
Flyktigt om flyktingar
Alltså: Alldeles oberoende av vad man har för åsikt om invandring – om jag har fattat saken rätt, så har man i EU slagit fast en viss kvot som varje land måste ta emot. Eller? Rätta mig om jag har fel!
Men hur kommer det då sig att enstaka kommuner kan säga nej? (Som Vellinge som nu är upprörda över en flyktinganläggning i grannkommunen, tydligen nära gränsen?)
Jag tycker bara att det är konstigt, för om varje enskild kommun har rätt att neka, hur skulle det bli i praktiken då om plötsligt merparten av Sveriges alla kommuner sa nej?? Eller rent av alla? Kvoten måste ju uppfyllas!
Måste säga att jag är nyfiken på hur dessa regler har utformats.
Tomt
Det är alldeles tomt på inspirationsfronten nuförtiden. Eller det är kanske inte där det är tomt, för jag tänker på en massa saker, både roliga och irriterande, men jag kan liksom inte få mig till att formulera mina tankar i skrivna ord och meningar. Har även ett par obesvarade mail som ligger och ger mig dåligt samvete i inkorgen. Och det är mail till vänner som jag verkligen VILL skriva till. Men som sagt; det går bara inte. Det mesta känns segt och jobbigt att ta sig för. Kan man verkligen skylla allt på det trista blöta kalla gråvädret ute? Jag vet inte, men det verkar ju vara en enkel bortförklaring i alla fall.
I lördags kväll hade jag i alla fall middagsgäster och det var väldigt trevligt! Kul också att få en bra anledning till att laga till nåt extra gott! Jag bjöd på ruccola-sallad med päron och rostade valnötter till förrätt, thaikyckling (med lök, blomkål, broccoli etc) med nudlar till huvudrätt och hallonpannacotta under ett täcke av vit chokladgrädde till dessert. Mycket gott!
Idag hade jag tänkt kratta bort resten av löven, men två grader varmt och regn tog effektivt bort den tanken. Det blev målning av tavla istället. Eller rättare sagt: Jag började på den. Ett beställningsarbete som jag inte vet hur det går med, för det är svåååårt! Men det känns bra att ha kommit igång i alla fall.
Nu är det middagsdags igen, men idag blir det bara fiskbullar med potatismos.
Försvarbart
Läsvärt angående Nås-mannen som dömdes till fängelse för att han räddade livet på en kvinna genom att slå en drogpåverkad i huvudet. Man kan undra om han hade dömts till fängelse om kvinnan som höll på att strypas hade varit polis eller advokat?
Civilkurage
Kontrollbehov?
När man är arbetslös ska man vara tillgänglig för arbete 7 dagar/kvällar i veckan. Har man inget arbete, får man betalt av a-kassan för fem av dessa sju dagar. (I mitt fall hela 580 kr om dagen minus skatt.)
Om man har tänkt göra något speciellt en dag som hindrar en från att arbeta den dagen, måste man markera ”förhinder” på kassakortet. Då får man alltså bara ersättning för 4 dagar den veckan. Det går INTE att tänka som så, att man gör det där speciella en av de två dagar som man inte har ersättning för. För man har inga ”lediga” dagar, bara två dagar i veckan utan ersättning.
Om man alltså arbetar som timvikarie, så måste man alltid vara tillgänglig och om man blir uppringd om arbete en dag och nekar pga förhinder den dagen, så rapporteras detta av arbetsgivaren till arbetsförmedlingen, som i sin tur rapporterar till a-kassan.
Så nu går jag och har ågren över en dag förra månaden då jag höll på att förbereda middagen till gäster som skulle komma den kvällen, och bokningen ringde och undrade om jag kunde jobba. Jag tyckte inte att jag kunde packa ihop den halvfärdiga maten igen och säga återbud till gästerna bara några timmar innan de skulle komma, så jag sa nej.
Men eftersom jag hade kunnat arbeta hela DAGEN om det varit så, och de ringde så sent, så skrev jag aldrig ”förhinder” på kassakortet.
Jag glömde det där med att man ALDRIG är ledig när man är arbetslös. Man får bara ingen ersättning under två dagar.
De vet hur de ska göra för att folk ska få ont i magen, de där som bestämmer.
Ping!!!
Klicka här om ni gillar vad ni läser, så blir jag glad!
Min bok är nu utgiven och finns på amazon!
Köp den här!-->
Prishylla
Tack Annette!
Tack Bitte!
Tack Baronessan! Ännu en pippi! (Ros?)
Tack Baronessan!
Tack snälla Lairama!
