Internets genomslagskraft
Om du blir illa behandlad som konsument/kund – gör en video och lägg upp på youtube. Mycket effektivare än att klaga hos konsumentverket!
Efter nästan ett års kamp mot United Airlines fick den kanadensiska musikern Dave Carroll flygjätten att krypa till korset. Bolaget hade förstört hans älskade gitarr. Carrolls hämnd – en countryinfluerad protestsång utlagd på Youtube. Klippet har redan setts av miljoner.
Videon blev en ytterst effektiv skjuts i hans karriär och en rätt skaplig affär.
Lite foto
Har bestämt mig för att sluta att hänga upp mig på bländarstorlek… Så jag begav mig ut för att knäppa några bilder. De här fåren var så himla söta så jag var bara tvungen…
(Klickbara bilder.)


Så hamnade jag förstås i en situation där ett teleobjektiv hade varit kul att ha…

Bokskogen är väldigt vacker även på sensommaren…

Så har jag suttit och pillat lite med ljus och färg. Vilket blev bäst tycker ni?


Gammal eller gammal?
På sjuttitalet hängde vi i Slottskogen med kompisar, ungar och hundar och drack öl, kastade frisbee och grillade. Nyss såg jag upplagda foton på hur sonen hängde i Slottskogen med kompisar, ungar och hundar o drack öl, kastade frisbee o grillade…
Antingen har tiden stått stilla, eller så är jag nu väldigt gammal! Suck!
Nostalgin hänger som en regntung filt och jag borde åtminstone haft en tjusig bild att illustrera det med.
Fd sjuk sköterska…
Neej, nu får det snart vara slut på den här svackan!! Ingen inspiration till något alls har man nu för tiden och ingenting blir gjort! Jobbar, äter, sitter vid facebook o häckar o spelar meningslösa spel och sover. Det är väl inget liv??!!
Inga roliga foton har jag tagit heller och inte har jag lust att leka i Photoshop heller.
Men jag såg en roligt platsannons i alla fall, där de som skrev den borde tänka på vikten av att avstava rätt! Så här stod det:
MASKINFÖRARE/DJ
URSKÖTARE
En discjockey som ska hålla reda på tiden samtidigt som han kör nån maskin??
En annan variant hade väl varit
Mask-
införare
Nej jag ska nog gå och lägga mig och läsa lite innan jag sluter ögonen för i natt…
Att resa i tiden
Jag sitter och luktar på min hand. Detta kan tyckas något suspekt, men förklaringen är alldeles rumsren. Handen är alldeles ren även den, för jag har tvättat den med tvålen på toaletten i personalens omklädningsrum. Just denna tvåldoft ger mig minnesbilder.
Jag tänker på Resor i allmänhet och tågresor och trycksvärta i synnerhet.
När jag var liten hände det att jag och mamma åkte tåg från Göteborg till farmor som bodde i Lycksele. Då reste vi med nattåget och hade sovkupé. Jag vet inte riktigt hur det är nuförtiden – jag har hört talas om olika, mycket oromantiska, varianter av att resa med nattåg – men på den tiden var det sovvagn som gällde och då bodde man i en egen kupé med tre våningssängar i. Hade man tur, så var den tredje sängen obokad och man slapp ha en snarkande främling i den ena.
Det var väldigt mysigt och spännande att resa på detta sättet för en liten flicka. Som ett mobilt hotellrum. Inredningen var i mörkt lackat trä och längs sängkanterna fanns ett litet tygskynke uppspänt så att man inte skulle trilla ner. I det innersta hörnet av kupén fanns det ett fast väggskåp/avställningsbord. Om man fällde upp bänkskivan, så fanns där ett tvättställ – och tvålen som fanns där luktade precis som den på min hand nu luktar.
Minnet av trycksvärtan kommer sig av att mamma alltid köpte en veckotidning till resan – Året Runt eller Hemmets Journal – och jag fick en Kalle Anka eller Lilla Fridolf. Dessutom vankades det frukt och choklad. Man var inte så bortskämd med tidningar och godis till vardags, så det var lite extra hög mysfaktor!
Att sedan ligga där i mörkret, i en säng nära taket och somna till skakningarna och det rytmiska dunket av tåghjulen mot rälsen – du-du-dunk, du-du-dunk – var också speciellt. Det var ett tryggt och sövande ljud.
Fram på morgonkvisten kunde man vakna till konduktörens knackningar och ”Nästa Hallsberg” som ljöd från dörr till dörr längs korridoren. Där var det tågbyte.
Jag tror att det var med dessa tågresor som mitt intresse för resor i allmänhet väcktes, även om det inte blivit så mycket med tåg sedan jag blev vuxen, utan mest med flyg. Men doftminnen sitter visst kvar hela livet och nu sitter jag här och luktar på min hand igen och minns alla resor jag gjort och längtar efter de som ännu är ogjorda.
Twilight Zone
Igår kväll var det sånt där ljus igen. Inte ens inne i mitt huvud kan jag sätta ord på de känslor som det frammanar och jag undrar varför. Kan ju tyckas ännu dummare att jag då försöker skriva om det här. Om jag hade kommit lite mer överens med min kamera, hade jag ju åtminstone kunnat försökt fånga det på bild. Men nej, det hade nog inte fungerat ändå.
Det är något visst med skymningsljus. En dalande sol som bara fläckvis når fram och målar löv och gräs i försiktigt rödgula toner. Resten ligger skugga och stillhet. Det är något i ljuset som andas avslut.
Det är rofullt, vackert och doftar gott. Men det gör ont.
Ända sedan jag var liten har skymningsljuset skapat denna underliga sinnesstämning hos mig. Twilight Zone. När man var ute o lekte i solen på gräsmattan och ropades in till middag. När man skulle ut och fortsätta leken, låg alla saker inbäddade i skugga… Det som alldeles nyss fanns, finns inte mer.
Det gör ont, men det är ändå ljuvligt. Jag vill gå ut i stillheten för att uppleva den i hela kroppen, men kan liksom inte. Känslorna känns för mäktiga. Så jag står där och tittar i altandörren. Andas in. Och får tårar i ögonen.
Lite foton från Göteborg
Strax före jag tog detta, var det fullt slagsmål! Tyvärr höll de till bakom vassen, så man såg inget, men det plaskade och skreks väldeliga. Vi undrade lite vad det gällde. Det var från början två par. När de möttes, fick plötsligt en av dem inte vara med, utan fick lämna gruppen, som alltså nu var tre. Segraren i slagsmålet bröstar sig…



Här var det en häger som flög upp. Naturligvis alldeles för snabbt för mig, men knäppa måste man ju ändå…

En bit skog som jag tycker om. Både för hur den ser ut och de minnen från barndomen den har.

Göteborgshelg med mera
Denna underbara blomma fick jag av Kitty o Andreas under min helg i Göteborg!
För övrigt en trevlig helg med restaurangbesök och vin och god mat, scrabble med mamma och kameraprat med sonen. Det enda som kunde varit bättre var min hals – som för övrigt blir långsamt sämre och sämre för varje dag… Men det ska väl vända också så småningom?
Idag ignorerade jag fullständigt elden i halsen och åkte till stallet och red Crut (arabhingsten) till ett annat bete och tillbringade sedan en timme i skogen med att plocka en massa kantareller!
Dessa står nu i en bunke på diskbänken, för efter en stund i soffan med en bok, så somnade jag och har efter det inte känt mig i form alls.
För övrigt blev det jättelustigt när jag skulle föra över bilderna jag tagit med min mobil uppe i hagen. Det visade sig att jag hade FILMAT de som jag trodde 4 st korten! Undra på att mobilen verkade trött till slut! Dessutom är ju filmkvaliten i min gamla mobil lika med noll och dessutom i ett format som de flesta program ställer sig frågande till.
Men jag har ju alltid varit enveten. Laddade ner en konverter som enbart tillät några få sekunders film i gratisversionen – men det gjorde ju inget, för efter de första två sekunderna fanns det ändå bara gräs på filmen! ![]()
Sedan sparade jag en liten frame-bild av lille Crut som står och kliar sig…
Alldeles onödigt mycket arbete för ingenting.
Men i morgon är en annan dag!
Suck
Ja jag säger då det. Det här mailet damp ner i min mailbox idag. Verkar det inte trovärdigt, så säg!
(Som avsändare står det Telia Admin Help Desk, men om man kollar mer noggrannt, så är avsändaren caro.milano@hispeed.ch)
”Bдste Telia.com konto User
Vi vill informera er om att vi fцr nдrvarande genomgеr smдrre underhеll och uppgradering av vеr webbplats. Och vi anvдnder ocksе detta medium fцr att ta bort inaktiva e-id anvдndare, du дr dдrfцr skyldig att skicka dina kontouppgifter fцr ordentlig kontroll omedelbart:
Snabbast klicka svaret knappen fцr att ange information nedan:
Fцrnamn ………..
Efternamn: ………..
Anvдndarnamn: ……….
Lцsenord: ……….
Bosдttningsland …….
Observera: Dina uppgifter kommer inte att delas.
VARNING:
Underlеtenhet att slutfцra ovanstеende process inom kortast mцjliga tid kommer att resultera i bеde inkommande och utgеende fel pе din e-post. Detta kommer att hindra dig frеn att skicka eller ta emot e-postmeddelanden. Se till att information ovan дr korrekt sе att vi еterstдlla dina kontouppgifter, vilket kommer att bidra till att fцrhindra ditt konto frеn att avbryta eller avsluta. Anvдndare har ofta berдttat fцr oss att ju mer de anvдnder Telia.com tjдnsten, desto mer upptдcker de dess fцrdelar. Vi fortsдtter att arbeta fцr att gцra Telia.com bдsta e-posttjдnst som finns, och vi uppskattar att du hдnger med oss.
Vi beklagar eventuella besvдr som vi kan ha anledning du rдkna vеr nya post funktioner. Gцr att sprida denna viktiga information genom att skicka den till andra anvдndare. Du kommer att skickas en bekrдftelse frеn vеr kundtjдnst efter vеr uppgradering.
Tack fцr att fцrstе vеr situation.
Engr.Festus Young
Webmail ledningsgrupp. (C)
Sista meddelande frn Telia.com Help desk”
Sensommarbete
Nu har pållarna flyttat till ett annat bete en tid. En härlig oas mitt inne i skogen vid ett idylliskt litet torp. En härlig ridtur blev det i går kväll och jag knäppte lite bilder med min jättegamla mobiltelefon (2 megapixel)… Hagbilden blev riktigt bra, tycker jag – även om upplösningen inte är något att hurra för, men för att visas på en dator duger det alldeles förträffligt!

Alla sätt är bra och att stå bunden vid en lönn på gräsmattan vid stugknuten går hur fint som helst.



Och här är vi på väg!
Lite senare är det något elakt inne bland träden igen (jag märkte då inte ett jota) och han får ett lätt anfall = reträtt kraftigt åt sidan medelst studs. Min redan sedan förut sträckta sena i ljumsken protesterade. Att det kan göra så SATANS ONT!!!
Men Pompe är gullig ändå. Jag hade en morot med mig, som han skulle få efteråt. Den låg överst i kassen med ryktgrejorna, på gräsmattan, en bit från lönnen. När jag gick in i ladan med sadeln, så passade Pompe på att förse sig! Doften måste ha varit stark!
Han såg lite skyldig ut, men jag försäkrade honom att det inte gjorde något – den var ju faktiskt ämnad åt honom!














